Svårt att sitta still? Knepigt att låta bli ett högt tempo? Stressforskarna hälsar att detta är en sorts ”skada”. Den goda nyheten är att det går att lösa!
Tecken på uppvarvning
Kortvarig stressreaktion behöver inte vara farlig. Tvärtom, den är livsviktig. Om du håller på att missa bussen, eller om du håller på att bli överkörd av den, så uppstår en stressreaktion i hjärnan. Du ökar tempot för att hinna med eller hoppa bort från situationen. Detta är helt naturligt.
Långvarig stress är däremot sämre. Nu pratar vi om en anspänning som pågår i stora mängder under ett halvår eller mer. Om du har en situation som du inte kan hoppa bort från direkt så kanske du ökar takten. Du ökar anspänningen i kroppen för att klara situationen. Pulsen och blodtrycket går upp, musklerna spänns så att du kan promenera lite snabbare, skygglapparna växer så att du bara fokuserar på det som hotar dig just nu så att du kan fokusera bara på det.
Du hoppade exempelvis direkt hit i texten?
Där har vi ett tecken på uppvarvning. Meningen ovan var kort, på en ensam rad, och enklare att läsa än det stora stycket ovanför. Om du hamnade direkt här så kanske du är uppvarvad och anspänd.
Samtidigt som hjärnan formtoppar dig för att klara ditt hot stänger den av andra saker som den tycker inte behövs på kort sikt. Matsmältning, sexlust, tillväxt – allt sånt är bara i vägen för att du ska kunna hantera ditt hot. Hjärnan är smart. Den optimerar dina resurser. Problemet uppstår när dessa resurser alltid måste optimeras månad efter månad.
Uppvarvning – en ”skada”
När denna stressreaktion pågår under en längre tid så börjar kroppen bli ganska trött och matt. Det uppstår en konstant anspänning i kroppen som börjar bli väldigt svår att bli av med. Det räcker inte längre med att sova gott en eller ett par nätter. Det kan till och med vara väldigt svårt att sova alls eftersom kroppen är fysiskt spänd, uppvarvad och inte kan ligga still.
Jag vet inte om ”skada” är rätt ord för denna åkomma, men det börjar åtminstone likna någonting sådant. Jag har själv varit där. När jag skulle sova på kvällarna så fick jag så kraftiga ryckningar i mina muskler att jag vaknade. Det var som om någon hela tiden väckte mig precis när jag skulle somna. Tortyr är det bästa ord jag kan hitta för denna situation.
Stressforskarnas slutsatser
När vi har denna ”skada” så har stressforskarna upptäckt ytterligare en detalj: vi slutar tänka rationellt och gasar oss ur varje situation. Stressforskare gav en samling personer en matteuppgift som var omöjlig att lösa. De personer som hade klassats som prestationsprinsar och -prinsessor, alltså den typen som hamnat i en fälla av stress på grund av prestationsbaserad självkänsla, stångade huvudet i väggen. Just denna grupp personer bara skulle lösa uppgiften till varje pris. De ansträngde sig ännu hårdare när det inte gick att lösa uppgiften och backade inte ur situationen.
Stressforskarna såg alltså att dessa personer som var i ett läge av långvarig hög anspänning försökte lösa situationen genom ännu mer anspänning. Detta är ett vanligt förlopp vid utmattningssyndrom. Kroppen går på högvarv. För att fortsätta fungera ökar vi omedvetet anspänningen ännu mer, vilket kräver mer energi. För att hitta mer energi ökar vi anspänningen ännu mer och så vidare.
Här har vi den onda spiralen som ökar den fysiologiska uppvarvningen.
Ett par punkter du kanske inte kan stå ut med
Om du har hamnat i den här situationen där du är anspänd, uppvarvad, har svårt att sitta still och svårt att sova – då är det dags att hitta en fysisk avspänning. Här kommer några tips:
- Sitt eller ligg ner i ett par minuter då och då, försök att hitta en stunds avslappning
- När du promenerar någonstans, promenera aningens långsammare
- Nästa gång du hämtar en kopp kaffe, gör alla rörelser i lite lugnare takt
- I bilen, kör i laglig hastighet och öva på styrkan i att strunta i andra bakom som vill köra om
Jag vet, du avskyr detta. Om du är uppvarvad kommer du tycka detta är extremt jobbigt. Du kommer inte stå ut! Det känns förmodligen mycket enklare att fortsätta i din vanliga superhöga takt.
Men hur var det nu – visst är du en sådan som inte backar ur en utmaning?
Själv har jag gjort exakt denna resa. Min läkare bad min promenera lite långsammare. Jag tyckte det var extremt fånigt men provade ändå. Av detta lärde jag mig att vi får en automatiskt mental avspänning när vi promenerar lite långsammare. Denna mentala avspänning ger automatiskt mer fysisk avspänning, som ger mer mental avspänning, och så vidare. En positiv spiral!
Till dig som är uppvarvad: min utmaning till dig är att prova minst en av punkterna ovan under denna vecka. Backar du ur?