• Onsdag 22 juli 2020

För att minska sin stress krävs ofta en eller flera förändringar i sitt liv. Det finns faktiskt en enkel formel för hur du skapar den motivation som krävs för förändring.

Arbeta mot din hjärna

Om du äter en påse godis som mellanmål, bara för att det är gott, så får din hjärna en belöning omedelbart. Den dopaminkick som uppstår får hjärnans belöningscentrum att göra stående ovationer. Om du istället äter en skål sallad som mellanmål, i syfte att gå ner i vikt, så blir det inga applåder i hjärnans belöningscentrum. När din belöning, i detta fall din viktnedgång, kommer med lite fördröjning så tvingas du arbeta mot din hjärna istället för med den.

Samma sak gäller stressförebyggande åtgärder. En kvarts meditation är ingenting som en stressad hjärna vill att du ska göra. Det känns ju urtråkigt, ineffektivt och ger absolut ingen snabb belöning. Att vara uppe lite för sent, fortsätta pilla på mobilen och försöka bocka av två saker samtidigt på att göra-listan – det känns betydligt bättre för hjärnan. Då får vi ju någonting gjort, dopaminet flödar och belöningscentrum dansar av glädje.

Formeln för motivation

Våra förfäder behövde jaga de belöningar som fanns närmast till hands och därför är vår uråldriga hjärna konstruerad för att belöna ett sådant beteende. Idag handlar vår överlevnad och vårt välmående mer och mer om långsiktighet. Om du inte planerar ekonomin så att du har pengar kvar till räkningarna så uppstår stress. Om du inte påbörjar jobbprojektet i tid så blir det nattmangling de sista dagarna innan deadline, vilket skapar stress.

Vi behöver helt enkelt motarbeta vår hjärna för att göra de saker i livet som minskar vår stress. En av nycklarna till detta rebelliska tilltag är motivation. Om du har tillräckligt med motivation så motverkar du prokrastinering (uppskjutarbeteende). Professorerna Cornelius König och Piers Steel har tagit fram en modell som kallas prokrastineringsekvationen. Den visar vad som ger dig motivation:

prokrastineringsformeln

Förväntan handlar om vad du tror att resultatet ska bli. Ditt mål kan exempelvis vara en stressfri vardag eller en bättre arbetssituation. Ju mer sannolikt det är att du kan nå ditt mål, desto högre blir din förväntan. Därmed ökar även motivationen.

Värde innebär hur mycket resultatet betyder för dig. Om du exempelvis har som mål att bli en gladare och mer närvarande förälder så ökar din motivation om detta mål har ett högt värde för dig.

Impulsivitet handlar om hur lättdistraherad du är. Om du har svårt att välja bort saker som kan vara mer lockande i stunden så är du väldigt impulsiv. Då minskar din motivation.

Tid handlar om hur länge det dröjer innan du når ditt mål. Om du har ett mål som tar flera år att uppnå så minskar motivationen. Om du istället kan komma i mål redan imorgon, eller hitta snabba delmål, så ökar motivationen.

Hur ser dina faktorer ut?

Vad har du för mål i ditt liv? Vill du minska din stress, få bättre ekonomi, gå ner i vikt eller kanske spendera mer tid med dina barn? Välj ett av dina mål och fundera på hur de fyra faktorerna påverkar dig. Är det sannolikt att du kan nå ditt mål? Är ditt mål värt någonting för dig? Hur kan du minska din impulsivitet? Kan du sätta delmål som kan uppnås på lite kortare sikt så att tiden minskar?