Balans mellan belastning och resurser

Så blir du stresstålig

  • Torsdag 8 september 2022

Vissa människor får större stressreaktioner än andra. Vad beror det på, och hur kan du bli mer stresstålig?

Boka en föreläsning om stress!

Konferens, kickoff eller vanligt veckomöte? Boka en specialanpassad session till din arbetsplats. Jag vill vara på plats innan någon kör in i väggen!

Läs mer >

Stress och strain

Hans Selye var professor vid universitet i Montreal under 1900-talet. Han studerade belastningar på olika organismer, däribland människan. Han är fadern till uttrycket stress, som en beskrivning av den reaktion på hög belastning som han upptäckte.

Jag ska passa på att nämna att han egentligen menade strain, vilket betyder belastning eller ansträngning. Ordet stress betyder egentligen påfrestning, och användes redan inom fysiken för att beskriva hur material kunde återta sin ursprungliga form efter påfrestning. Men Selye hade inte engelska som modersmål så det fick bli ordet stress, trots ljumma protester. Många andra länder fick bekymmer med att hitta någon bra översättning så idag används ordet stress i väldigt många språk.

Olika reaktioner

Selye upptäckte att olika personer klarade belastningar på olika sätt. En del blev väldigt påverkade och fick allvarliga symptom medan andra inte alls verkade påverkas av de utmaningar de utsattes för. Efter att ha undersökt detta så kom han fram till att stressreaktionen inte bara handlar om mängden belastning. Det handlar även om resurser.

En person som har höga resurser klarar hög belastning på ett bättre sätt än en person som har låga resurser. Statistiskt ser vi exempelvis att den friskaste gruppen i samhället är höga chefer. De latar sig inte, de jobbar oerhört hårt. Däremot har de mycket resurser för att klara sin höga belastning i form av medarbetare, assistenter och ekonomi.

Belastning och resurser

Stressreaktionen handlar alltså om att belastningen överstiger resurserna. När kraven på oss är större än de möjligheter vi har till att hantera dem, då uppstår stress. Kroppen reagerar som om det vore en akut fara, ungefär som att vi blir jagade av en tiger. Om detta pågår för länge så blir det utmattning.

Om du har hög belastning vill bli mer stresstålig så handlar det alltså om att öka dina resurser. Kan du prioritera och få ordning på din sömn? Kan du gå en kurs så att du får större färdigheter? Kan du skaka fram med tid, pengar eller tydligare instruktioner? Kan du motionera eller se över din kost?

Motsatt obalans

För två decennier sedan så började forskarna dock hitta personer som hade stressreaktioner och hamnade i utmattning trots att de inte hade belastningar som översteg resurserna. Detta var exempelvis arbetslösa eller personer helt utanför arbetsmarknaden. Dessa personer hade den motsatta obalansen, nämligen att de hade för mycket resurser och för lite belastning.

När resurserna överstiger belastningarna så innebär det exempelvis att du har jättemycket tid men ingenting att göra. Du kanske har viljan, förmågan, kunskaperna eller ekonomin till att utföra saker, men du blir inte utmanad eller så saknar du möjligheterna till att bli det. Överskottet av resurser uppfattas också av vår organism som farlig och där uppstår en stressreaktion. Det blir uttråkning, vilket också kan leda till utmattning.

Stresstålig genom balans

En grupp kör för hårt. En annan grupp vill köra hårt men kan eller får inte. Oavsett vilken grupp du tillhör så gäller det alltså att du har koll på dina belastningar och dina resurser. Om du vill bli stresstålig så handlar det om att hela tiden se till att din belastning och dina resurser matchar varandra. Saknar du det ena eller det andra så uppstår stress. Men när du lyckas hitta en balans mellan dessa två så minskar stressreaktionen i din kropp.

Hur ser din balans mellan belastningar och resurser ut just nu? Vad skulle du behöva göra för att skapa mer balans?