Stress hjälper dig. Jag förstår att detta kan kännas provocerande om du är i en sits där pressen i livet står dig upp i halsen. Denna insikt är dock viktig för att kunna hantera sin stress.
Du behöver inte skydda dig mot stress
Det är lätt hänt att vara lite rädd för stress. Många gånger kan det kännas som att stress är farligt och någonting vi behöver skydda oss emot. Egentligen är det totalt tvärtom – stress är någonting bra och viktigt!
När du ska hålla en presentation på jobbet så kanske du känner nervositet. Pulsen ökar, svetten börjar rinna ner för ryggraden och paniken närmar sig. Här har vi en stressreaktion i hjärnan som sätter igång allehanda hormoner och system i ett enda syfte: du ska klara den där presentationen med gott resultat.
Stress är till din hjälp
Stressreaktionen i hjärnan hoppar igång för att hjälpa dig. Den vill att du ska överleva det akuta hotet. Om det är en buss som håller på att köra över dig så får du en stressreaktion som gör dig starkare och snabbare, och som ger dig högre blodtryck samt större fokus. Allt detta bidrar till att du lyckas hoppa undan den där bussen innan du skadas.
På samma sätt, om någon skickar ett argt meddelande till dig, så får du en stressreaktion. Pulsen ökar och fokuset riktas mot meddelandet så att du knappt hör vad omgivningen säger. Hjärnan koncentrerar sig maximalt på vad du ska göra härnäst. Stressreaktionen försöker få dig att klara av denna situation med det arga meddelandet. Den vill att du ska överleva det hot som just nu har uppstått så att du kan komma därifrån i gott behåll.
En räddande livboj
Om vi har denna inställning, att stressreaktionen är bra, då kan vi förstå varför den dyker upp. Stressreaktionen uppstår nämligen av en upplevelse. När du upplever att du saknar kapacitet att avvärja det där hotet som dyker upp, då kommer stressreaktionen in som en räddande livboj när du håller på att sjunka. Den vill bara hjälpa till genom att ge dig högre puls, skärpt fokus och högre anspänning i kroppen.
Det finns alltså ingenting fel i själva stressreaktionen. Det som är farligt är bristen på återhämtning. Om du ständigt befinner dig i den där stressreaktionen så är du ständigt anspänd, har hög andhämtning och hjärtat får jobba som en galning jämt och ständigt. Om detta påslag pågår hela tiden utan att systemet får vila riskerar du att få utmattning, hjärt- och kärlsjukdomar eller kanske en stroke.
Jag har laborerat med lugn
Det är alltså helt okej att uppleva stress. Det är inga problem att ha en riktigt hetsig vecka eller en tuff arbetstopp. Det viktiga är att ditt system även får vila ibland så att det inte är konstant anspänt. Med hämna mellanrum behöver du komma ner i varv.
Jag själv har arbetat en hel del med att komma ner i varv och laborerat med hur det känns att vara nere i ett lugn. Länge trodde jag att jag var nere i varv när jag började uppleva rastlöshet. När jag hade vilat ett tag kunde jag känna att det blev svårt att sitta still. Energin började komma tillbaka och jag ville göra någonting och åstadkomma saker. Denna rastlöshet är för mig en sorts mellanstation. Det innebär inte att jag är nere i varv. Möjligtvis har jag kommit en bit på vägen men är inte alls framme.
Mitt äkta lugn
Om du rider igenom den där rastlösheten så uppstår någonting annat. Detta tog lång tid för mig att lära mig och verkligen förstå. Om vi fortsätter att vila oss igenom rastlösheten så kommer nämligen det äkta lugnet. För mig är det ett stadium där jag inte behöver göra någonting. Jag vill fortfarande åstadkomma saker och ting och jag vill fortfarande uppfylla en massa höga mål. Däremot känner ingen rastlöshet som tvingar mig till detta. Jag gör saker för att jag har lust och energi, inte för att kroppen spritter av rastlöshet. Där hittar jag mitt äkta lugn och det är till den platsen jag alltid strävar efter att ha haft en arbetstopp.
Är du i ett läge där stressen är på topp? När under den kommande veckan kan du få återhämtning så att du klarar dig på lång sikt, till den nivån att du hittar ett äkta lugn?