Så som det är nu kommer det för alltid att vara. Den känslan kan vara lätt att känna, men stämmer det verkligen?
Allting är en upplevelse
Ibland är allting i botten. Oro, stress och press står upp i halsen och det ser inte att finnas någon utväg. Här är det lätt att gräva ner sig, undvika sociala kontakter och avskärma sig. Vi har nog alla varit där en eller ett par gånger i livet.
När vi talar om stress så kan vi påminnas om att allting är en upplevelse. Det låter kanske lite provocerande men allt är bara upplevelser av ångest, oro, stress och press. Det är upplevelsen som skapar känslorna och reaktionerna i kroppen och hjärnan, inte de faktiska omständigheterna. Jag är inte speciellt religiös av mig, men här går det att ta hjälp av ett par tankar från Buddha.
Föds, växer och dör
Buddha menade att allt är tillfälligt. En blomma föds, växer och dör. På samma sätt ser vi att en situation föds, växer och dör. Förutom dessa fysiska ting så kan vi även prata om att en känsla föds, växer och dör. Glädje exempelvis föds någonstans, förhoppningsvis växer den litegrann men någon gång dör den känslan.
Samma sak gäller ångest, oro och stress. Stress föds någonstans, den växer till sig men sedan dör det. Allting föds, växer och dör. Det kan som sagt låta lite provocerande, du kanske lever med konstant stress dagarna i ända. Men trots detta kan du förmodligen se lite pulseringar i känslorna? Ena dagen kanske består av mer stress än den andra?
Ta kontroll
Att någonting dör låter väldigt dramatiskt, därför skulle jag hellre vilja vrida det till att allting förändras. Stress kommer och går. Lycka kommer och går. Omvärldens kaos, ekonomi, relationer och arbeten kommer och går. Det är lätt att tänka att nuvarande skede i livet kommer att pågå för all evig tid. Så som vi har det nu, så kommer det att vara. Det är kört. Det blir aldrig bra. Det kommer inte att lösa sig. Tänk då i så fall på att allting i livet förändras från tid till annan. Allting är tillfälligt, inget består.
Dessutom kan vi återknyta till att stress är en upplevelse. Det räcker med att du upplever ett hot så får du en stressreaktion. Hotet behöver inte vara verkligt. Framförallt behöver det inte vara bestående eftersom allting förändras.
Och om nu allting i livet hela tiden förändras, hur kan du ta makten över din förändring? Vad kan du göra för att ditt liv ska upplevas som lite mindre hotfullt, och på så sätt ta makten och kontrollen över din oro, stress och press?