En kollega bryter benet vilket gör att projektet blir försenat. Internetuppkopplingen dör precis innan vi skickar dagens viktigaste e-postmeddelande. Vi påverkas ständigt av yttre omständigheter som vi inte kan förändra. Stora som små, allvarliga som banala. Det är lätt att känna irritation över det som inte löper enligt plan. Hur förhåller vi oss till dessa problem?
Allt går inte att förändra
Vissa saker kan förändras, andra inte. De punkter som vi inte kan ändra på, såsom att kundens kontor är i en helt annan stad vilket kräver lång restid eller att det regnar på sommarminglet vilket inte ger rätt stämning, de punkterna finns det aldrig någon mening att gnälla över. Om en kollega inte hunnit klart med sitt projekt kanske hen har råkat ut för en akut sjukdom. Det är ju i så fall inte kollegans fel så det finns ingen anledning till irritation.
Istället för irritation och bitterhet behöver vi fundera på hur vi förhåller oss till dessa problem som dyker upp. Det låter kanske lite slapphänt men ibland måste vi inse att vi helt enkelt är ett offer för omständigheterna.
Vi kan alltid förändra förhållningssättet
När vi inte kan göra en förändring i något område så kan vi istället ändra vårt förhållningssätt. Vi kan exempelvis inte förändra trafiken för att undvika cykelolyckor, det enda vi kan göra är att vara varsamma när vi cyklar och bära hjälm. Vi kan inte ändra på andra människor så att de kommer i tid till möten, vi kan bara motivera och inspirera dem till att göra det. Vi kan heller inte förändra tillförlitligheten på internetförbindelsen, vi kan bara försöka upphandla en så bra leverantör som möjligt och sedan hålla tummarna.
Det finns dock många saker som vi faktiskt kan ändra på. Vi kan säga nej till nya ansvarsområden genom att visa tydligt upp arbetsbelastningen. Vi kan se till att vara på ett strålande humör när vi kommer hem från jobbet genom att till exempel arbeta i lagom snabb takt istället för racerfart samt ägna de sista 15 minuterna till reflektion och summering av dagen. Låt oss lägga vår energi till att förändra det som kan förändras istället för att bli arga över det som inte kan förändras. Låt oss också inse att många förändringar faktiskt kräver en hel del mod. Vågar du exempelvis säga nej till en ny uppgift om den kommer från en ilsken överordnad?
Sinnesrobönen beskriver en bra metod
”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”
Denna bön kallas Sinnesrobönen. Den används av Anonyma Alkoholister, en del kyrkliga samfund och även andra forum. Varför inte alltid använda den i vårt liv? Låt oss göra precis det som bönen säger:
- Acceptera det vi inte kan förändra
- Förändra det vi kan förändra
- Inse skillnaden mellan vad som kan och inte kan förändras
Finns det någonting i ditt liv som du försöker förändra trots att det faktiskt inte går? Kan Sinnesrobönen ge dig en ny synvinkel på läget och hjälpa dig framåt?