Hetsar du dig fram genom livet, sådär att du fastnar lite då och då? Tänk då att livet är som ett säkerhetsbälte.
Långsamt eller snabbt
Om vi utför våra åtaganden lite för långsamt så uppstår problem. Om vi exempelvis inte betalar räkningarna i tid så blir det påminnelseavgifter. Om vi inte utför vårt arbete tillräckligt snabbt så kanske vi tvingas byta arbetsuppgifter. Eller om vi promenerar alldeles för långsamt till busshållplatsen så missar vi bussen. Vi behöver hålla ett visst mått av tempo i livet för att allt ska fungera.
Samtidigt, om vi utför våra åtaganden lite för snabbt så kan det också uppstå problem. Om vi betalar räkningarna alldeles för snabbt så kanske vi råkar betala en bluffaktura av misstag och blir av med pengar i onödan. Om vi blir klara med arbetsuppgifterna på ett kick så kanske vi missar viktiga detaljer. Då kanske vi måste göra om delar av arbetet vilket kräver ännu mer tid och energi. Eller om vi springer till bussen så hinner vi visserligen i tid, men vi har bränt onödigt mycket energi på en uppgift som inte var speciellt krävande. Denna energi kunde använts till någonting betydligt viktigare.
Livet är som ett säkerhetsbälte
När vi upplever tidsbrist och stress kan det kännas frestande att göra allting i ett hetsigt tempo. Genom att beta av en diger lista under hets så tror vi att vi minskar belastningen. Troligtvis stämmer detta, åtminstone på kort sikt. Samtidigt riskerar vi att göra saker undermåligt och med låg kvalitet vilket kan skapa följdproblem. Ibland gör dessa följdproblem att den totala arbetsmängden eller arbetstiden faktiskt blir större än om vi gjort jobbet i ett sansat tempo med eftertanke. Det härligt svenska uttrycket att lagom är bäst gör sig påmint igen.
Man skulle kunna säga att livet är som ett säkerhetsbälte. Om vi rycker alldeles för snabbt så fastnar vi. Då måste vi ta ett nytt tag, rycka igen och så fastnar vi en gång till. Om du vill dra ut säkerhetsbältet på snabbast möjliga sätt så är hets en dålig idé. Samtidigt är inte den långsamma framdragningen heller någon bra idé. Det finns ett mellanläge där vi kan dra fram säkerhetsbältet i ett sansat tempo, utan hets men också utan sävlighet. Där någonstans har vi ett perfekt tempo som gör att vi kommer fram till målet på snabbast möjliga sätt och utan hets. När vi minskar hets så minskar vi kroppens anspänning, vilket med automatik minskar vår stressreaktion i kroppen. När vi slipper hetsa och fastna så ökar alltså sannolikheten för att vi minskar stress
Hetsar och fastnar du?
Ser ditt liv ut på sådant sätt att du hetsar, fastnar, hetsar igen och fastnar igen? Tänk då på att livet är som ett säkerhetsbälte. Hur kan du istället dra fram livet i lugnt och sansat tempo, så att du både minskar stress och samtidigt kommer fram lite snabbare till ditt mål?