En av de viktiga punkterna för att undvika utbrändhet handlar om självkänsla. Denna vecka ska vi titta på varför det blir lättare att säga nej till uppgifter om vi har en god självkänsla.
När allting på att göra-listan får högsta prioritet
Föreställ dig att en kund ringer och ber om en åtgärd i det aktuella projektet. Det är en viktig kund, den har anlitat oss länge och betalar bra. Därför känner vi att svaret måste bli ja. Det är inga problem. Vi fixar det på momangen. Vi vill ju gärna uppfattas som den där leverantören eller medarbetaren som man kan lita på. En som ställer upp och som man alltid kan ringa till när det blir problem.
Låt oss även säga att vår att göra-lista var full av andra viktiga uppgifter när kunden ringde. Kalendern var fullbokad och det fanns egentligen inga möjligheter att hantera fler uppgifter. Då löser vi tidsbristen genom att knuffa bort något annat arbete eller jobba på kvällen. Det här är normalt inga problem, andra uppgifter brukar kunna vänta och en kväll hit eller dit skapar inga bekymmer.
Problemet uppstår när vi har sagt ja flera gånger i rad trots att det inte funnits tid och därmed knuffat uppgifter så många gånger att allting på listan har högsta prioritet. Dessutom uppstår problem när vi inser att vi jobbar nästan varje kväll eller varje helg och energin börjar tryta. Nu har vi inget spelrum längre och vi börjar närma oss ett inferno av för många viktiga saker samtidigt, ett berg av förväntningar på våra axlar och en längtan efter lugn och ro. Varför hamnade vi här?
Därför hjälper god självkänsla
Självkänsla är ett stort ämne, det är alldeles för stort för ett enda veckobrev. Låt mig ändå försöka sammanfatta ordet självkänsla med att det handlar om vilket värde vi sätter på oss själva. Självförtroende handlar om vad vi känner oss kapabla till att göra, självkänslan handlar förenklat om hur mycket vi tycker om oss själva.
När vi har en låg självkänsla tycker vi inte så mycket om oss själva. Effekterna av detta är olika från person till person. En effekt kan vara att vi börjar trycka ner andra människor för att på så sätt känna oss lite bättre än någon annan. En annan effekt kan vara att vi börjar behaga andra människor. Om vi inte gillar oss själva så vill vi att åtminstone någon annan gör det. Vi börjar säga ”ja, absolut, inga problem” när vi blir tilldelade nya uppgifter. Vi fyller vår att göra-lista med uppgifter för att vi vill att andra ska gilla oss och tänka att ”den här medarbetaren är bra, den ställer alltid upp”. Bara när vi levererar på topp så känner vi att vi duger. Att underprestera finns inte på kartan.
En god självkänsla handlar istället om att vi sätter ett värde på oss själva. Vi blir inte lika sårbara för krav och kritik. Vi vågar säga nej till nya uppgifter som kommer in eftersom vi inte strävar efter att bli älskade av andra i samma utsträckning. Lika mycket som vi behöver anpassa oss till andra förväntar vi oss att omgivningen tillgodoser våra egna behov. Dessa behov, såsom en balanserad arbetssituation, möjlighet till återhämtning och tydliga spelregler, vågar vi kräva när vi har en god självkänsla.
Hur får vi en god självkänsla?
Knäckfrågan är hur vi får en god självkänsla. Ämnet är stort så låt mig ta upp det i ett separat veckobrev. Till dess föreslår jag att du läser någon av Mia Thörnbloms böcker. Det är en god start. Om du har bra tips på fler författare eller inspirerande källor så får du gärna fyll på i kommentarsfältet nedan.