Du kan säkert hitta orsaken till din stress ganska snabbt: det är någon annans fel. Om bara alla andra skötte sig så skulle du inte känna stress. Är det verkligen så enkelt?
När orsaken är alla andra
När vi är riktigt stressade och mår dåligt så är det helt naturligt att börja leta efter orsaker. Mina barn som alltid tjatar och bråkar, är de orsaken till att jag är sliten? Är det min jobbiga kompis som äter upp min energi varje dag? Kanske min nya och hetsiga chef är orsaken till att jag är stressad?
Många gånger när vi letar efter orsaker så är det väldigt lätt att börja leta utanför vår egen kropp. Vi börjar skylla på andra såsom barnen, kompisen och chefen, men kanske även kollegorna som är långsamma eller partnern som inte förstår någonting. För visst vore det väl skönt om alla i omgivningen bara skötte sig och gav energi till dig, då skulle du må prima. Eller?
Att göra sig själv en stor otjänst
Kan det vara så att orsaken till din stress faktiskt ligger hos dig själv? Jag förstår om den tanken kan vara lite provocerande. Jag förstår också om du är fast i en föreställning där du ser alla fel som din omgivning gör. Om barnen bara vore lugna och snälla. Om kollegorna inte vore så långsamma. Om chefen bara vore en riktig drömchef. Men våga tänk tanken: vad är din roll i detta?
Den som hela tiden går runt och skyller på alla andra gör sig själv en stor otjänst. Föreställ dig att rotorsaken till din stress faktiskt ligger hos dig själv. Om du då går runt och letar efter fel hos andra så kommer du ingen vart. Du kan försöka förändra dina barn, dina kollegor eller din chef hur mycket du vill. Så länge stressen kommer inifrån dig själv så kommer förändringar hos andra inte att hjälpa. Våga vara helt ärlig och transparent mot dig själv och fundera på vad din egen roll i det hela egentligen är.
Våga rannsaka dig själv
Istället för att spendera tid till att fundera på hur många bokstavskombinationer ditt barn eller din chef har, fundera istället på hur du ser på dig själv. Ställer du höga krav på dig själv? Gör detta att du jobbar som en galning, sådär att dina barn står i vägen för allt du vill åstadkomma? Sedan blir de på ledsna och upplevs som ”tjatiga”? Är du orolig för vad andra ska tycka och tänka om dig? Gör detta att du stressar som en galning för att uppnå perfektion, sådär att dina kollegor som har en tryggare inställning till sig själva upplevs som ”långsamma”?
Jag påstår inte att du själv är orsaken till all stress i ditt liv. Absolut inte. Många gånger uppstår stress på grund av externa händelser såsom olyckor, sjukdomar och annat. Däremot påstår jag att vi måste våga tänka tanken att kanske någon av alla orsaker trots allt finns hos oss själva och inte hos andra. Du kan nämligen inte förändra någon annan, däremot kan du förändra dig själv.
Är du stressad? Går du runt och påstår att det beror på någon annan? Skulle det kunna finnas någon orsak som härstammar från dig själv? Vad är i så fall ditt första steg till att få bukt med det?