Om du är stressad över att du har alldeles för mycket att göra så behöver du antingen säga nej eller helt enkelt strunta i att göra dina åtaganden. Men är det verkligen så enkelt?
Att säga nej är svårt
En vanlig mening jag hör folk säga är: ”Säg nej till allt så blir du av med din stress, det är busenkelt!”. Visst är det en bra taktik att säga nej, däremot är det allt annat är busenkelt. Problemet är att du vill ställa upp för dina barn, dina kollegor eller dina vänner. Därför säger du inte nej utan du säger ja. Frågan är om du ändå struntar i uppgiften, trots att du sagt ja?
Många hävdar att stress kan avhjälpas genom att helt enkelt strunta i uppgifter. Låt bli att göra det som ligger på dina axlar så slipper du den stress som uppstått. Jag påstår att detta är halvt rätt. Om ingen förväntar sig att du ska göra uppgiften så kan du helt enkelt strunta i den. Om du däremot har förväntningar på dig så uppstår besvikelse hos de andra och dåligt samvete hos dig. Det skapar också stress.
Typen som flyr från allt
När vi vill minska vår stress genom att minska antalet uppgifter så behöver vi alltså strunta i våra åtaganden på ett kontrollerat sätt. Bli inte den där personen som lovar att göra saker och ting och som sedan inte gör någonting alls. Du kanske har för mycket att göra så du struntar i att höra av dig och säga att du inte hinner. Det innebär i praktiken att du säger nej. Dock säger du inte nej genom att meddela din omgivning utan du säger nej genom att okontrollerat strunta i allt.
När du struntar i saker på ett okontrollerat sätt så gör du omgivningen besviken. Du blir den där typen som snackar men som inte gör. Den där som alltid kommer lite försent utan att meddela sig, eller inte kommer alls. Den typen som inte går att få tag på och som varken svarar på telefonsamtal, mail eller sms. Den som flyr från allt i tron om att det är ett bra sätt att hantera stress på. Det fungerar kanske på kort sikt. På lång sikt ligger stressen kvar och maler.
Strunta med kontroll i tre punkter
Det är en konst att strunta i saker med kontroll. För att undvika stress så behöver vi nämligen uppnå tre punkter:
- bli av med uppgiften från våra axlar
- bli av med förväntningen från omgivningen
- undvika dåligt samvete
Den som bara struntar i saker och ting på ett okontrollerat sätt blir kanske av med uppgiften, men förväntningen och det dåliga samvetet ligger kvar. Den som istället vågar vara ärlig och transparent och säga att ”jag vill men jag hinner inte, jag måste be dig fråga någon annan” lyckas uppnå åtminstone de två första punkterna.
Den tredje punkten är för många den svåraste. Du behöver öva på att säga nej utan att känna dåligt samvete. Det handlar mycket om att du måste inse att du är en helt okej människa trots att du säger nej ibland. Du måste inte alltid vara den som ställer upp. Du behöver också vila. Du får vila.
Är du en sådan som struntar i saker och ting på ett okontrollerat sätt? Vilken uppgift skulle du vilja bli av med här och nu? Vad är ditt första steg till att både bli av med uppgiften och förväntningarna utan att få dåligt samvete?