Du har säkert hört på nyheterna de senaste veckorna att diagnosen utmattningssyndrom kommer försvinna om ett par år. Vad innebär egentligen detta?
Så fungerar diagnoskoder
I den svenska sjukvården finns en lista över diagnoskoder där ”utmattningssyndrom” är en av dessa. Dessa koder är framtagna av WHO och är samlade i ett system som heter ICD-10. Om du blir sjuk och besöker en vårdenhet så behöver läkaren fastställa vilken sjukdom du har genom undersökningar och samtal. Därefter får du en diagnos, alltså en av dessa diagnoskoder i ICD-10.
Om sjukvården vore en fabrik skulle man kunna se dessa diagnoskoder som ett sortiment eller produktlista. Någon beställer en produkt från fabriken och då vet fabriken precis vilka moment som krävs för att tillverka produkten, vilken fabrikspersonal som måste tillsättas och vilka maskiner som krävs för arbetet. På samma sätt, när läkaren bestämt en diagnoskod så berättar läkaren på detta sätt för resten av sjukvården vilka moment som krävs för att du ska bli frisk, vilken sjukvårdspersonal som behövs och vilken utrustning som krävs för allt detta.
Diagnoskoden jobbar dock även åt det andra hållet. Den ger vägledning för läkaren i att bestämma rätt diagnoskod ur den långa listan. Varje diagnos har en uppsättning kriterier som ska uppfyllas. Med stöd av dessa kriterier kan läkaren sätta rätt diagnos så att du får adekvat vård.
Utöver detta finns även många andra fördelar med en standardiserad diagnoslista. Exempelvis kan vi få vettig statistik som hjälper oss att se mönster i samhället, planera vårdbehov och personal samt få IT-system att kommunicera med varandra.
Sverige kan inte längre köra sitt eget race
I den befintliga uppsättningen diagnoskoder, ICD-10, saknas ”utmattningssyndrom”. Efter en hel del utredning valde Socialstyrelsen att själva lägga till detta år 2005. De tyckte att det fanns ett sorts glapp, en diagnos som saknades, och därför gjordes detta tillägg som en underkategori till ”Andra specificerade reaktioner på svår stress”. Sverige har alltså kört sitt eget race under många års tid samtidigt som andra länder valt att helt enkelt använda den aningens mer generella kategorin ”Andra specificerade reaktioner på svår stress”.
Den nuvarande uppsättningen ICD-10 kom ut år 1997. Nu har WHO gjort en uppdatering och kommit ut med diagnossystemet ICD-11, den kom ut redan 2022. Socialstyrelsen håller just nu på att gå igenom denna förnyelse och ska anpassa vårt svenska vårdsystem därefter. Arbetet pågår i skrivande stund och beräknas vara klart år 2028.
Precis som i föregångaren så finns inte ”utmattningssyndrom” i den nya ICD-11. Denna gång kan Sverige dock inte lägga till detta själva lika enkelt. WHO förvaltar allting på ett striktare sätt och tanken är förmodligen att man vill kunna få en ännu större grad av standardisering länder emellan.
Utmattningssyndrom är en svårbedömd beskrivning
En diagnos är en beskrivning av ett antal problem. Ett stort bekymmer med diagnosen utmattningssyndrom är att sjukdomen inte kan mätas av en maskin. Det går inte att ta ett blodprov, en magnetröntgen eller en ultraljudsundersökning för att kontrollera om någon lider av utmattningssyndrom eller inte. Inte ens kortisolnivåer kan användas som vettiga biomarkörer eftersom det hormonet varierar naturligt över dygnet.
Diagnosen bestäms alltså utifrån samtal där trötthet, irritabilitet och den typen av upplevelser ligger som grund till diagnosen. Detta kan bli ganska knepigt för en allmänläkare att bedöma. Det har förts en del diskussioner senaste åren om huruvida kriterierna behöver specificeras ännu bättre. Ett exempel är att systemet kanske borde definiera lite tydligare exempel på kognitiva nedsättningar och så vidare.
Eftersom utmattningssyndrom inte kan mätas av en maskin så finns det risk att det blir en sorts slaskdiagnos där personer med stor trötthet lite slentrianmässigt hamnar. Istället kanske den utmattade borde fått hjälp med social ångest, bipolär sjukdom eller någonting annat som artar sig som utmattning men som kräver någonting annat i behandlingen.
Bortsparkad av Försäkringskassan
För att du ska kunna få rätt insatser, rätt till sjukpenning och möjligheter att komma ur ditt utmattningssyndrom behövs det en diagnos. Ju bättre vi kan definiera denna diagnos, desto bättre möjligheter kommer du ha att kunna få rätt hjälp. Med rätt bedömning kanske du exempelvis kan få en korrekt längd på din sjukskrivning. Med rätt bedömning kanske du kan få behålla din sjukpenning istället för att bli utkastad av Försäkringskassan lite för tidigt.
Just den berättelsen, att bli bortsparkad av Försäkringskassan lite för tidigt och innan rehabiliteringen är klar, är någonting jag har fått höra otroligt många gånger under mina år som stressföreläsare. För mig är det ett tecken på att någonting är fel med systemet. Det behövs någon form av förbättring i hur detta fungerar. Kan förbättringen kanske komma 2028?
Beskrivningen blir förhoppningsvis bättre år 2028
Exakt hur det kommer att bli när diagnosen utmattningssyndrom försvinner kan vi inte säga idag eftersom arbetet fortfarande pågår. Att diagnoskoden försvinner år 2028 betyder inte att vi slutar vara utmattade. Det innebär bara att beskrivningen av detta tillstånd kommer att ha en annan formulering.
En diagnos är nämligen inte en förklaring av varför vi hamnat där. Det är en beskrivning av det vi upplever. Man försöker sätta ord på ”vad som är fel”. Den beskrivningen blir förhoppningsvis bättre år 2028, vilket gör att vi kan få bättre hjälp och stöd från sjukvården, arbetsplatsen och Försäkringskassan.