• Onsdag 17 oktober 2018

När mängden påbörjade, oavslutade och stillastående projekt fyller vår hjärna med ångest och dåligt samvete så är det dags att börja avsluta. Avsluta utan att göra klart.

När påbörjade och stillastående projekt fyller hjärnan

Visst är vi många som älskar att dra igång nya projekt och hoppa in i nya åtaganden. Det är få saker som ger en så stor tillfredsställelse som den där initiala glädjen när man påbörjar någonting nytt. Visst är vi även många som efter ett tag tröttnar och känner att det kanske tog lite för lång tid att göra klart det där projektet eller så kanske det inte var riktigt så roligt som vi hade önskat oss. Visst är vi många som har en lång lista av påbörjade projekt som aldrig riktigt har avslutats och som bara står still.

Jag har tidigare skrivit om Zeigarnik-effekten. Den innebär att hjärnan försöker minnas oavslutade uppgifter. Varje projekt eller åtagande som inte får någon uppmärksamhet från oss men som ändå ligger kvar på att göra-listan suger energi från vår hjärna. Energi, det är en väldigt viktig komponent som behövs för att undvika stress och utbrändhet. Om vi saknar energi så orkar vi kanske inte upprätthålla goda rutiner, vi får sämre humör och orken att göra roliga saker tynar bort. Det gäller att försöka bli av med just den här typen av energitjuvar. Det gäller att ha så få oavslutade och stillastående projekt och uppgifter som möjligt på sitt bord.

Avsluta genom att skala lök

Det skönaste vore kanske att hitta den där lediga veckan där allting kan göras klart. Jag föreslår ett enklare grepp: avsluta direkt. Gör inte klart projekten, bestäm dig bara för att dra ett streck. Antingen har du makten själv över dina projekt och kan välja vilka som ska bort eller så tar du en diskussion med projektägarna. Välj ett eller flera projekt som egentligen inte gör någon större skillnad och våga avsluta  utan att göra klart arbetet. Eftersom det ändå inte finns någon framdrift i dessa projekt så blir ju resultatet egentligen detsamma: ingenting blir gjort. Den stora skillnaden är däremot att du frigör energi till din hjärna.

Jag har själv använt den här tekniken flera gånger när jag börjar känna att att göra-listan blir alldeles för full. Min erfarenhet är att det är lite som att skala lök. Först tenderar jag att ta bort de mest uppenbara projekten. Därefter sker en ny rensningsomgång där kanske lite större projekt tas bort. I flera omgångar skalar jag bort olika lager för att till slut bara ha kvar de som verkligen är viktiga och som har framdrift.

Har du alldeles för många påbörjade, oavslutade och stillastående projekt? Vilket är det första projektet som du skulle kunna avsluta utan att göra klart?