Vi är många som älskar att bocka av saker från att göra-listan. Dopaminkicken är total när vi dessutom lyckas passa på att göra det där lilla extra så att vi slår flera flugor i en smäll. Frågan är om vi verkligen mår bra av att hela tiden passa på att göra extrasaker? Vad händer om vi ibland istället börjar göra det vi känner för?
En kul möjlighet som kanske skulle få mig att må sämre
En gammal och god vän hörde av sig och bjöd in mig till hans 40-årsfirande. Hans idé var unik och inspirerande: han bjöd in sina vänner till att utbringa en gemensam skål på toppen av Kebnekaise. Vilken fantastisk idé och vilket äventyr! Jag har länge drömt om att ta mig till Sveriges högsta topp och nu fick jag precis den där knuffen som behövdes för att göra det. Nu hade jag en bra chans. Nu skulle jag passa på!
Samtidigt som jag i mitt inre såg hur jag vandrade mot toppen så hindrades jag av en annan tanke. I våras skadade jag min fot och jag har använt sommaren åt rehabilitering. Jag har fått både behandlingar av en naprapat men även kämpat med dagliga övningar hemma för att foten ska bli bra igen. Foten är ganska bra men inte helt återställd. Skulle den klara att ta mig till toppen på berget? Riskerade jag att riva upp min gamla skada och tvingas kämpa med rehabilitering hela hösten?
Känslor kan få oss att passa på
Om vi ser på detta från ett logiskt perspektiv så är svaret enkelt: undvik berget och ta hand om foten. Men nu dyker känslorna upp. Känslorna säger att jag så gärna skulle vilja genomföra det äventyret och så gärna vara med vänner på Sveriges topp. Känslorna gör det betydligt svårare. Visst borde jag passa på?
Samma historia kan appliceras på många andra situationer. Ska vi hänga med kompisarna ut på after work ikväll trots att vi är trötta? Ska vi passa på att titta på alla stora sevärdheter i Paris när vi är där trots att hälften av dem känns ointressanta och urtråkiga? Ska vi passa på att renovera hallen när vi ändå håller på att renovera köket och har byggstök hemma? Är det viktigt att passa på bara för att vara effektiv?
Verkställa eller njuta?
Det finns inget fel i att passa på. Tvärtom, vi ska våga passa på! Om det dyker upp möjligheter som vi vill göra och som känns bra i magen, då ska vi passa på. Det kan dessutom vara väldigt effektivt, givande och kul att slå flera flugor i en smäll. Däremot tror jag att vi ska akta oss för att passa på om det känns bättre i magen att inte göra det. Om vi känner för att gå hem och lägga oss tidigt istället för att följa med på after work så ska vi våga lyssna på oss själva. Ett glas vin på en fransk uteservering kan kännas härligare än att i rasande takt bocka av Sacre-Coeur, Notre-Dame och Louvren. Hallrenoveringen kanske känns som en jobbig förlängning av köksprojektet. Hur effektivt det än känns att slå flera flugor i en smäll så måste vi våga sätta stopp ibland för att må bättre.
Knäckfrågan är: ska vi verkställa allt i vårt liv eller ska vi njuta av allt i vårt liv?
Den här gången tog jag beslutet att inte följa med till Kebnekaise. Jag behöver en fungerande fot i mitt liv för att må bra och Kebnekaise står kvar till den dag då min fot är helt rehabiliterad. En dag kommer jag bestiga berget med en helt fungerande fot och en härlig känsla istället för att göra det med stress och oro i kroppen. Jag lät bli att passa på.
Vågar du låta bli att passa på ibland när det inte känns rätt?