Stress skapar hjärnskador. Stress ger dig sjukdomar, minskad fertilitet och minnesproblematik. Det finns många alarmerande rubriker och påståenden som kastar en mörk skugga över stress. Alla dessa meningar stämmer samtidigt som de är lite missvisande.
Stress har varit nödvändigt
Sedan lång tid tillbaka har stress varit vår överlevnadsfunktion. De som inte kände stress när det dök upp en farlig situation fick inte den hjälp som stressresponsen ger oss. De fick inte bättre fokus, högre puls och mindre smärtkänslighet till sin hjälp för att avvärja faran. Den som inte kunde känna stress riskerade helt enkelt att åka ur genpoolen i förtid.
Stress är någonting väldigt grundläggande som vi alla behöver för att klara oss. I dagens Sverige handlar det sällan om livshotande situationer utan oftare om att vi har för hög arbetsbelastning. Om vi upplever stress så ger kroppen oss en rejäl formtoppning. Vi får bland annat bättre fokus, skarpare syn och en paus i matsmältningsapparaten för att all energi ska kunna riktas mot det som stressar oss. Vi ska säga tack till vår stress för att den hjälper oss att överleva vår vardag.
Brist på återhämtning är boven i dramat
Det är lätt att kasta okvädningsord mot vår stressrespons. Låt oss istället kasta okvädningsord mot det som egentligen är den stora boven i dramat: bristen på återhämtning. Om det dyker upp en akut situation som gör att du måste stressa och anstränga dig maximalt under ett par dygn så klarar du förmodligen detta utan problem. Det viktiga är att du sedan tar tid till att återhämta dig efter denna ansträngning. Du kan stressa som en galning och skippa sömn, mat och träning utan att det är någon fara om du bara ser till att få lite vila efteråt. Det farliga uppstår när du struntar i att återhämta dig.
”Vägen till väggen är lång”, brukar man säga. Du blir inte sjukskriven för utmattningssyndrom om du har stressat i två veckor utan att ha fått återhämtning. Ofta krävs det flera år med stress och brist på återhämtning för att du ska börja närma dig väggen. Eftersom det tar så lång tid så är det så lätt att strunta i återhämtningen. Om du har upplevt hög stress under en hel månad så är du förmodligen lite sliten men det känns kanske ändå okej. Du kan nog fortsätta med din stress i en månad till, tänker du. Vips så har det gått ett år eller två och du har fortfarande inte vilat ordentligt och nu börjar det bli farligt. Ju större och längre din ansträngning är desto längre återhämtningstid behöver du.
Återhämtning är en bedömningssport
Hur vet man om man är tillräckligt återhämtad? Detta är en bedömningssport och du måste själv lära dig hur det känns att vara helt återhämtad. Om du undviker att dricka kaffe under en hel dag, klarar du då av att hålla dig pigg och vaken? Om du har en ledig dag från jobbet, är du då full av energi och sugen på att hitta på saker? Eller är du bara trött, sur och vresig? Mitt personliga sätt att upptäcka om jag är återhämtad eller inte har jag beskrivit i ett tidigare veckobrev: om jag känner mig lugn och avspänd samtidigt som jag känner en lust att hitta på saker på lediga stunder så är jag återhämtad.
Är du rädd för att din stress är farlig för dig? Var istället rädd för att din brist på återhämtning är farlig. Är du återhämtad? Om inte, vad kan du göra denna vecka för att få mer återhämtning?