När vi ignorerar kroppens signaler under en längre tid så riskerar vi att köra sönder oss, fysiskt och mentalt. Signaler är viktigt men det finns någonting som är ännu viktigare: mönster. Låt oss denna vecka ta en titt på hur vi kan arbeta med mönster för att undvika stress och utbrändhet.
Du kan dina egna signaler
Det finns många signaler som talar om för oss att vi mår dåligt. Exempelvis så kanske vi har svårt att sova, blir arga hela tiden, glömmer saker eller har svårt att fokusera. Vi skulle kunna sitta hela dagen och skapa en lång lista med olika signaler som indikerar på att vår liv inte är i balans.
Jag är ganska övertygad om att du som läser det här kan dina egna signaler. Jag tror att du vet precis hur det känns i din kropp när du är stressad. Kanske får du ont i magen på det där speciella sättet. Du kanske får skygglappar och kör över andra människor istället för att lyssna på dem. Öronsus och tinnitus kanske dyker upp när det är som hetsigast. Om du trots allt inte alls vet hur din kropp reagerar, prova att känna efter nästa gång det är stressigt. Det är svårt, eftersom vi normalt inte har tid att tänka på den typen av saker när det är stressigt. Prova ändå att göra en analys i efterhand. Vad hände i din kropp? På vilket sätt avvek du från ditt normala balanserade tillstånd?
Mönster är mer intressant än signaler
Dessa signaler är bra och viktiga. De utgör en grund för att vi ska kunna identifiera när vi är stressade. Däremot behövs det någonting mer för att utröna om vi är på väg mot en utbrändhet eller inte. Låt oss prata om mönster.
Låt säga att vi har svårt att sova en söndagskväll. Det betyder inte att vi är på väg in i väggen. Om vi däremot har svårt att sova flera söndagskvällar i rad så har vi ett mönster. Detta mönster säger någonting om vår situation just nu. Kanske har vi för hög arbetsbelastning och känner ångest inför måndagsmorgonen. Kanske har vi en ständig konflikt med en kollega på kontoret och är inte alls sugna på att möta kollegan igen den kommande veckan. Det kan handla om väldigt många saker och det viktiga är att vi ser mönstret och funderar över varför det har uppstått.
Det är svårt att se sina egna mönster
Tänk att vi har en kollega som alltid är på glatt humör. Kollegan kommer alltid in på kontoret med ett solskensleende och börjar dagen med att höja stämningen på jobbet. Om denna kollega kommer in och är på dåligt humör en dag så behöver det inte betyda någonting. Men om kollegan är på dåligt humör en hel vecka, då hoppas jag att någon ställer en enkel fråga: hur mår du? Det är inte säkert att den glada kollegan själv kan se sitt dåliga humör men omgivningen gör det. Vi ser varandras mönster men det är inte alltid vi ser våra egna. Därför är det viktigt att hjälpa varandra.
Om du ser en kollega, vän eller familjemedlem som har ett nedbrytande mönster, våga ställa frågor. Våga uppmärksamma din medmänniska om vilket mönster du ser och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Vägen till väggen är lång och det handlar inte om att vara stressad en gång. Det krävs normalt hög stress under lång period för att hamna i en sjukskrivning för utmattningssyndrom. Hjälp din omgivning när du ser att någon är på väg dit eftersom den utsatta personen kanske, på riktigt, inte ser det själv. På samma sätt, om någon uppmärksammar dig om att du har nedbrytande mönster, ta till dig av hjälpen och ta omgivningens varning på allvar.