• Onsdag 23 oktober 2024

När försvann lugn? När uppstod den stress som vi känner till idag? Låt oss hoppa tillbaka till året 1869.

Neurasteni

År 1869 skrev den amerikanska läkaren George Miller Beard en artikel i Boston Medical and Surgical Journal med rubriken ”Neurasthenia or Nervous Exhaustion”. Det hade nämligen uppstått en ny åkomma i samhället. Klockorna började gå i gemensam tid, industrialiseringen ökade tempot och folk kände sig oerhört hjärntrötta. Dock fanns det inget ord för denna nya åkomma så Beard gav ett enkelt förslag: neurasteni.

I ungefär samma veva uppfanns glödlampan av Thomas Alva Edison. Det innebar att man inte behövde gå och lägga sig när det blev mörkt. Man fick plötsligt väldigt bra belysning och kunde därför vara vaken lite längre och kanske även jobba lite senare på kvällarna. Med mindre sömn, mer jobb och hårdare tidspassning hade vi här de första dokumenterade symptomen på det vi idag kallar utmattningssyndrom.

Olika toppar

Efter ovanstående tidsperiod har vi sett en rad toppar av hjärntrötthet under årens lopp. Några exempel är just industrialiseringen, första världskriget, 30-talets depression och andra världskriget. Vi kunde även se en liten sådan topp under finanskrisen 2008. Under dessa år har även benämningen för hjärntrötthet varierat. Från början var det neurasteni, sedan använde vi i Sverige det tyska ordet erschöpfungsdepression, för att senare gå över till uttryck som chronic stress, clinical burnout och idag utmattningssyndrom.

Under coronapandemin såg vi faktiskt en sväng åt andra hållet i statistiken – rent statistiskt var vi mindre stressade under första coronasommaren. Många fick plötsligt arbeta hemifrån och få ihop livspusslet. Andra blev permitterade och behövde inte arbeta alls. Kontrasterna var dock stora. De som arbetade i sjukvården fick istället slita ihjäl sig, tillsammans med andra yrkesgrupper som också fick markant högre belastning. Men rent statistiskt, som ett medeltal i befolkningen, gick sjukskrivningar på grund av stress ner i början av pandemin.

Vårt ansvar gentemot oss själva

Med ovanstående historik kan vi lära oss en viktig poäng: omvärlden skapar stress i olika vågor som vi inte kan påverka. Idag har vi bland annat invasionen av Ukraina som skapar osäkerhet och stress, detta måste vi hantera. Sättet att hantera detta på är att vara noga med sin egen situation.

Om du är i en sits där du har fungerande relationer, en känsla av kontroll, god sömnmängd, trygghet och balans i arbete samt i allmänhet konfronterat och löst problem i livet, då är du bra rustad för att hantera omvärldsstressen. Om du istället är i ett läge där du exempelvis saknar balans mellan arbete och fritid, bedövar dina jobbiga känslor genom att jobba ihjäl dig och inte tar tag i sociala relationer, då blir omvärldens stress ytterligare ett ok på dina axlar som kan få allting att tippa över.

Denna omvärldsstress kan vi nämligen inte påverka. Däremot kan vi alltid påverka vår egen situation. Hur mår du? Hur mår din familj? Hur mår dina vänner och hur mår dina kollegor? Dessa saker kan du påverka och det är ditt ansvar gentemot dig själv att också göra det.

Känner du att omvärldssituationen är betungande? Räkna med att hela livet kommer att se ut så i olika perioder. Vad kan du göra för att vara maximalt rustad mot detta?