Tänk om vi kunde skydda oss mot stress automatiskt, utan att tänka på det. Låt oss ordna detta med ett mentalt exoskelett.
Krabban och människan
Krabban har ett hårt skal som ska skydda mjukdelarna mot fysisk attack. Så har även skalbaggar, snäckor och musslor. Detta hårda skal kallas för exoskelett, alltså skett som växer utanpå kroppen. Förutom dessa djur så hittar vi även exoskelett i olika former hos myror, gräshopor, bin och sjöborrar. Bilder på gamla dinosaurier kan också visa hur de har ett exoskelett som skyddar dem mot fysisk åverkan.
Människor har inget exoskelett. Det har heller inte katter, hönor eller ormar. Vi är många arter som inte kan skydda oss mot vassa fysiska stick från omgivningen, istället får vi förlita oss på snabbhet, list och anpassningsförmåga. Allt det här kan vi använda när vi funderar på ämnet stresshantering.
Bygg ett mentalt exoskelett
Vad skulle hända om du hade ett mentalt exoskelett? Tricket med exoskelett är just att krabban inte behöver vända sig om och skydda sig mot hotet. Exoskelettet tar smällen även när krabban inte är beredd. Ett mentalt exoskelett skulle kunna fungera likadant. När du får ett mentalt knivstick, möter en arg person eller utsätts för omgivningens stress och press, då skulle du vara skyddad mot det även när du inte är beredd.
Istället för att behöva anstränga dig till att må bra när någon attackerar dig med omöjliga krav, förväntningar och liknande, tänk om du kunde vara i ett läge där dessa saker mest rinner bort av sig själv. Det finns inget exakt svar på hur ett sådant mentalt exoskelett byggs upp, men här kommer några enkla förslag:
- Självmedvetenhet – om du förstår dina egna stressorer, känner till dina ömma tår och hur du reagerar på dessa så blir du inte lika påverkad när omgivningen attackerar.
- Självkänsla – om du känner att du duger, oavsett vad du gör eller inte gör, så vågar du sätt en gräns för vilken press andra får lägga på dig
- Socialt stöd – om du har goda relationer med omgivningen så får du hjälp och uppbackning av andra när det är tufft
Reparera skelettet
Exoskelettet kommer givetvis att få en smäll då och då. Här gäller det att reparera det med jämna mellanrum. Reparationen görs lämpligtvis med:
- Återhämtning – sömn och vila
- Självreflektion – identifiera svaga punkter eller ömma tår och hitta ett förhållningssätt till dessa
- Lärande – bygg ett starkare skelett genom att förbättra din förmåga att lösa problem
- Terapi – ta hjälp av en kompis, kollega eller terapeut för att öka din självkänsla och inre trygghet
Notera att exoskelettet inte får bli alldeles för hårt. Du kan inte skapa ett så hårt skelett att du isolerar dig från omvärlden och blir en sorts robot som känslokallt utför livet istället för att leva det. I mitt tidigare veckobrev om Joharifönster beskriver jag varför vi mår bättre när vi släpper in andra litegranna på livet.
På vilket sätt skulle du kunna skapa ett sorts mentalt exoskelett i ditt liv?