Har du ett mönster i livet där du ständigt är på jakt för att det ska bli bra sen? Kommer du någonsin fram till ”sen”?
Sträva efter mål och resultat
Visst dyker den tanken upp ofta. Den där tanken som säger att ”om vi bara löser det där så blir allt bra”. Det kan handla om en konflikt på jobbet. Om bara den konflikten löser sig, då blir allt bra. Det kan också handla om hemmet. Om vi bara målar klart vardagsrummet, då är allt bra. Eller så kan det handla om det där projektet, den där rensningen eller det där evenemanget. När det är ordnat, då blir allt bra.
Det finns inget fel i att sträva efter mål eller resultat. Tvärtom kan det vara väldigt skönt att ha någonting att blicka emot när vi försöker ta oss fram i livet. Om denna strävan däremot blockerar dig från att leva ditt övriga liv, då uppstår ofta problem.
Otur eller bristande planering
Låt oss ta målningen av vardagsrummet som ett exempel. Du har börjat och har kommit halvvägs. Familjen börjar bli irriterad över stöket. Du hinner inte riktigt fortsätta eftersom det är mycket på jobbet, dessutom var det någon som blev sjuk. Här är det lätt att känna precis den här känslan: om vi bara kan få klart vardagsrummet, då blir allt bra.
Jag har hamnat i olika varianter av den här sitsen många gånger i mitt liv. Låt mig gissa att du också hamnat där. Ibland kan det handla om otur men för min del har det nog oftast handlat om bristande planering, dålig tajming eller att jag försökt uppnå ett mål som egentligen kanske hade ganska låg prioritet jämfört med andra saker i livet.
När ”sen” aldrig dyker upp
Om du hamnar i denna sits en gång så är det ingen fara. Två gånger kan också gå fint. Men när vi ständigt hamnar där, då har vi ett nedbrytande mönster i livet. Detta mönster säger någonting om hur vi lägger upp vårt liv. När ditt liv hela tiden handlar om att vi måste lösa det där eller göra klart det där och sen så ska det blir bra – då lever vi i en konstant anspänning. Då består nämligen hela livet av en jakt. Vi slutar leva vårt liv . Leva ska vi ju göra sen. Nu ska vi borra ner huvudet och fortsätta kämpa.
När ”sen” aldrig dyker upp, då handlar livet konstant om att borra ner huvudet, varje vecka och varje dag. Där riskerar vi att slita ut oss i onödan och stress övergår i utmattning.
En illusion
Att konstant kämpa för att må bra sen, det är en sorts illusion. Denna illusion handlar om att vi inte klarar av att vara nöjda med det vi har just nu. Det behövs någonting mer. Och när detta ”någonting mer” har uppnåtts, då behövs det ytterligare någonting mer. Genom att zooma ut så kan vi se att lyckan inte uppstod med det nymålade vardagsrummet eller det färdigställa projektet. Lyckan uppstår snarare i färdigheten att kunna njuta av varje dag, oavsett situation.
Den som uppnår färdigheten i att kunna njuta av livet oavsett situation besitter ett otroligt starkt skydd mot anspänning och stress. Jag påstår inte att jag klarar detta till hundra procent. Däremot försöker jag vara medveten om just dessa mönster. När jag sedan råkar ramla ner i det där hålet där jag tror att det krävs någonting för att må bra sen, då brukar denna medvetenhet hjälpa mig upp ur hålet.
Om du rannsakar dig själv, har du då sagt ”om vi bara löser det där så blir allt bra” lite för ofta och lite för länge? Vad kan du i så fall göra idag för att undvika att ständigt hamna där igen?