• Onsdag 12 juni 2024

Kroppen är ditt dyraste verktyg. Det är en sådan där härlig mening som valfri konsult eller inspiratör kan kasta ur sig. Alla nickar instämmande. För att verkligen förstå detta ska vi göra ett räkneexempel.

Verktyg och materiel

Oavsett vad vi arbetar med så behövs verktyg och materiel. Detta kan exempelvis vara dator, mobiltelefon, fordon, maskiner, stolar, bord, ställningar eller någonting helt annat. Låt oss göra detta enkelt och hitta på att verktygen kostar totalt 30 000 kr.

Vi vill ju kunna göra våra åtaganden och därför vårdar vi våra verktyg väl. Fordon underhålls, datorerna uppgraderas och mobiltelefonerna får ett skyddande skal.

Lön och värde

År 2022 var medellönen i Sverige 38 300 kr/mån, vilket ger en kostnad på strax över 50 000 kr/mån för arbetsgivaren. Då har vi inte räknat med semesterersättning, pensioner och liknande tillägg. Med en arbetstid på 21 dagar varje månad blir kostnaden ungefär 2 400 kr/dag. Med denna lön tar det c:a 13 arbetsdagar innan en medarbetare har kostat lika mycket som alla dennes verktyg i detta påhittade exempel.

Att lönen kostar 2 400 kronor för arbetsgivaren innebär att medarbetaren troligtvis levererar värde för motsvarande 2 400 kr på arbetsplatsen. Annars hade man inte behållit medarbetaren på arbetsplatsen. Förhoppningsvis levererar medarbetaren ett värde som är ännu högre än 2 400 kr/dag så att arbetsgivaren även tjänar pengar på det. Det brukar nämligen vara hela poängen med att anställa personal.

Om någon eller någonting går sönder

Om alla verktyg går sönder så kostar det 30 000 kr att köpa in nya verktyg. Dessutom tillkommer tappad arbetstid och den förlust detta innebär.

Om en medarbetare går sönder, exempelvis i en sjukskrivning på grund av stress och utmattning, så blir värdetappet ännu större. När någon är hemma en vecka så minskar värdet av arbetet med 12 000 kr per vecka. Efter 13 dagar har värdetappet varit lika stort som för alla verktyg. Den som är hemma längre än så behöver även ersättas av annan personal. Andra i organisationen behöver då ägna sin tid åt att jobba dubbelt eller skola in en ersättare, vilket minskar deras värdeleverans.

Frågeställningar kring arbetsmiljö

Ganska snabbt kan vi vara uppe i 100 000 kr för en sjukskrivning. Det är för övrigt den summa som forskare vid Linköpings universitet kom fram till att en långtidssjukskrivning kostar, räknat i underkant.

Jag skriver inte detta för att ge dig dåligt samvete om du just nu är hemma och sjukskriven. Jag skriver heller inte detta för att ge dig som arbetsgivare dåligt samvete. Jag skriver detta enkom för att sätta lite siffror på vad dålig arbetsmiljö kan kosta.

Detta ger många frågeställningar kring arbetsmiljö:

  • Sparar vi pengar på öppna kontorslandskap, eller bränner vi ut varandra så att vi i praktiken förlorar pengar?
  • Är det billigare att ge mer uppgifter till befintlig personal så att de blir sjukskrivna, istället för att anställa en till så att alla kan vara friska och på plats?
  • Är det dyrt att utbilda ledningsgruppen i gott ledarskap, eller är det faktiskt dyrare att låta ledarskapet fortsätta skapa otydlighet, orättvisa, dåligt samspel och ökad sjukskrivning?
  • .. och så vidare.

Listan över den här typen av frågor kan göras hur lång som helst.

Personligt lidande

Ytterst handlar allt detta om det personliga lidandet. Jag gick in i väggen och fick ett utmattningssyndrom för ett par år sedan. Kostnaden för den smällen, både för mig och för mina anhöriga, kan inte räknas i pengar.

Är du ledare för en organisation där ni hamnat i sitsen att ni jagar kortsiktiga vinster på bekostnad av sjukskrivningar? Kan det vara så att denna kortsiktighet faktiskt kostar mer än det smakar? Vad krävs för att ni istället ska kunna minska sjukskrivningar och på så sätt göra större vinst på alla plan?