Stress är någonting vi vill bli av med. Eller vill vi verkligen det? Kan vi snarare se det som en hjälp i livet?
Olika typer av trötthet
Om du säger att du är trött så får din omgivning förmodligen direkt en idé om hur du mår. Dock är det inte riktigt så enkelt som man kan tro. Ordet ”trött” kan nämligen betyda många olika saker. Antingen innebär det att du är mentalt trött efter att ha sysslat med koncentrationskrävande uppgifter. Eller så handlar det om fysisk trötthet där din kropp är trött efter kroppsarbete eller en löprunda. Det kan också handla om emotionell trötthet där du har umgåtts med andra människor, involverat dig i andras känslor eller haft ett storbråk med partnern och dränerats känslomässigt.
Det skulle också kunna handla om att du är sömnig, snarare än trött. Ofta använder vi ordet ”trött” när vi egentligen är sömniga. Det finns en viktig skillnad mellan trötthet och sömnighet som vi behöver känna till. När du är trött, exempelvis fysiskt trött, så kan du vila kroppen genom att sitta eller ligga. Under tiden kan du titta på TV, fika med en kompis eller planera framtida aktiviteter. Om du är sömnig så finns det inga alternativ, du måste gå och lägga dig.
Kronisk stress, panik och ångest
På samma sätt kan ordet ”stress” ha många olika betydelser. Om du säger till någon att du är stressad så kan det exempelvis betyda att du har för mycket att göra och för lite tid till förfogande. Det kan också handla om att du levt under lång tid med malande belastning utan återhämtning. Denna stressande känsla har fastnat i din kropp trots att du just idag kanske inte alls har mycket att göra. Här har vi ”kronisk stress”.
Du kan också ha utsatts för kränkande behandling tidigare i livet eller varit med om livshotande situationer. När du sedan råkar hamna i liknande situationer så upplever du stress, vilket i detta fall handlar om en panikattack eller posttraumatisk stress. Alternativt så känner du en stark oro inför framtiden, om ekonomin ska gå ihop, hur det ska gå för dina sjuka anhöriga eller om du får behålla jobbet eller inte. Här har vi ”ångest”.
Din hjärna varnar dig
Det finns väldigt många olika varianter av stress, mina exempel ovan är endast ett fåtal. Oavsett vilken sorts stress du känner så behöver du känna till en viktig detalj: stressreaktionen är skapad för att hjälpa dig.
Om du har en situation med för mycket åtaganden och för lite tid, då skapar stressreaktionen en formtoppning av din kropp. Du blir starkare, snabbare, mer alert och vaken. Allt detta gör kroppen för att du ska klara av din tillfälligt höga belastning. Om du utsatts för kränkande eller farliga situationer tidigare i livet, då är din hjärna på vakt. När du närmar dig en liknande situation så kan du få en panikattack. Om din hjärna istället förutspår att framtiden ser oroväckande ut, då skapar din hjärna ångest.
Tacka din stress
”Stressreaktionen hjälper dig” – jag förstår om den meningen känns banal, speciellt om du mår riktigt dåligt på grund av stress just nu. Jag skriver den meningen eftersom jag själv varit i alla dessa situationer. Jag har levt med akut stress, kronisk stress, fått panikattacker och känt väldigt mycket ångest under mitt liv. När jag nu reflekterar över mitt utmattningssyndrom och hur jag har levt mitt liv fram till idag så är detta min slutsats: stressreaktionen har alltid funnits där för att hjälpa mig.
Om du känner stress, oavsett form, tänk då inte att den är farlig. Tänk inte att den är där för att skada dig eller stjälpa dig. Den är där för att hjälpa dig. Stressreaktionen vill inget annat än att du ska överleva den aktuella situationen. Därför ska du tacka din stress för att den varnar dig för att du hamnat i en knepig sits. Sedan ska du alltid fundera över hur du hamnade där och hur du gör för att undvika samma situation framöver.
Känner du stress just nu? Vilken sorts stress är det? Hur hamnade du där, och hur gör du framöver för att undvika samma läge?